Hur gick det här till? Helt plötsligt är kylen full av socker i olika former och slag. Julgodiset som på sin höjd brukar bestå av ischoklad och knäck gick helt plötsligt överstyr. Jag skyller på all inspiration på instagram, bloggar och facebook. Familjen tackar nog desamma. Har fångats av vackra bilder, goda beskrivningar och inspirerande inlägg och tänkt att jomen, det där kan ju vara gott och det där skulle vi prova. Och så har jag liksom bara i farten slängt ihop en smet och kokat och format när jag fått en stund över. Och så blev det julegotter-festival. Nåja. Vi är rätt modesta på området godis i vanliga fall, så vi får väl njuta lite extra. Annars kan man ju alltid ge bort en påse kola eller så, försökte jag. Ge bort? Frågetecknen var tydliga. Så okej då. Men vi kan ju alltid bjuda på en godbit ett tag framöver.
Skumtomtefudge (det rosa till vänster) har jag hört så många prata om länge att jag i år var tvungen att testa. Gjorde varianten med vit choklad (man kan använda mörk också) och för mig blev det i sötaste laget. Men övriga i testpatrullen gjorde tummen upp. Själv fortsätter jag äta skumtomten i orört skick. Recept finns här.
Sen såg jag ett oerhört snabbt och enkelt recept på en slags blandning av chokladkola och fudge. Man smälter 500 gram ljus eller mörk blockchoklad tillsammans med 400 g kondenserad mjölk och 75 gram smör i en skål i vattenbad. Häller över i form, ställer i kyl och skär sedan i bitar. Lätt som en plätt. En snäll godbit.
Och sen. Sen gjorde jag vaniljkola med havssalt à la Pärlans. Jösses! Den kolan är helt oslagbar. Och nu kan man göra den helt själv. När som. Farligt, farligt. Gjorde efter Helenas variant på Pärlans recept där man istället för glykos använder glykossirap. Lite billigare och precis lika gott.
Kokos och choklad är ju gott för sig och ihop blir det ännu lite godare. Läste om Sandras Bountybollar och jodå, de smakar precis så där gott som det låter. En annan pralin som jag har på julgodislistan är Annas och Petras Black&White-pralin. Vinnaren i deras godistillverkning för andra året i rad. Undrar just om jag hinner med den också … eller så får det bli en nyårspralin!
Det blir ingen jul om vi inte gör ischoklad hävdade min dotter. Sagt och gjort. De här fina rördes ihop av dottern själv häromkvällen och består enkom av mörk choklad och smör. Nu kan det bli jul.
Och nu kommer vi till det gotter som fick mig att himla med ögonen och fladdra med gomseglet. Det är en tuff kamp mellan denna fudge och vaniljkolan, men vi kan väl säga att de båda är vinnare i sin egen kategori. Mandel- och tranbärsfudge. Smaka på det. Jag som älskar både mandel och tranbär (och choklad) föll som en fura. Amy som inspirerar massor både på blogg och instagram bjuder på receptet här. Jag har inte ens berättat för familjen att jag gjort den här fudgen också. Funderar på att gömma burken och ha den helt för mig själv. Fast det är klart, det är väl kört nu. Och förresten vill jag låta så många som möjligt få smaka denna helt underbara godbit. Och går den åt, kan jag ju alltid koka en sats till.
En god och söt jul blir det i år.
