0
Min blomstervärld Min trädgård

Att trädgårdera den vackraste av höstdagar

 
 
 
Kärleksört och Höstsilverax
 
Vilka fantastiska höstvackra dagar vi haft den senaste tiden. Sol, blå himmel, varma plusgrader, sprakande färger och blomning som håller i sig. Helt underbart. När det vackra dessutom infaller en helg med lediga dagar och tillfälle ges till både att trädgårdera och njuta en kopp kaffe i solen, ja då mår jag som bäst. (Jo, jag vet att vi bjudits på storm och horisontellt regn också, men jag valde att fokusera på de där ljuvliga dagarna utomhus.)
 
 
Höstfloxen blommar för fullt och buddlejan kämpar på med nya knoppar. Tidlösa (eller höstkrokus) blommar bakom den japanska lönnen. Och så började en av nävorna att blomma om. Och fler knoppar kommer. Om inte frosten hinner ta dem.

 

 
Vackra alunroten med sitt fantastiska bladverk.
 
Igår hade jag nästan hela söndagen fri och jag passade på att höststäda i trädgården. Tömma krukor, plocka undan lite dekorationer, borsta undan löv, rensa ogräs. Och så helt plötsligt där i slänten fick jag liksom nog och bestämde mig för att starta krig mot såpnejlikan. Denna gamla medicinalväxt som förr i tiden växte vid varenda stugknut och som trivs nästan i alla jordtyper och gärna sprider sig. Det vore ju fint om det bara var så att jag hade planterat den själv men uppe i slänten på baksidan växer den antingen vilt eller från någon ovan oss och kommer glatt ner till min plantering i slänten. Där den inte alls är tänkt att vara. År från år har jag rensat varje vår och försökt tukta den men i år har den tagit över mer än någonsin. Så jag började gräva och slita och dra. Bland snår och taggiga nyponbuskar. Två säckar såpnejlika blandat med ogräs fick jag ihop. Plus en värkande arm. Och så tog jag en sväng med kameran, så här kommer en rundtur i tjugotvåans trädgård.
 

 
Blåbärsbusken får en fantastiskt intensiv höströd färg.
 
 

 
 
Vid odlingslådorna råder fortfarande full aktivitet. Solrosor och ringblommor blommar. Och några zucchini finns minsann kvar att skörda. Persilja, rosmarin och salvia fortsätter att grönska.

 

 
 
 
 
Även i skuggrabattenframsidan börjar höstens skiftningar ge sig tillkänna. Sirliga bladverk, fläderbär och vingbenved, denna fantastiska buske av sorten ‘Compactus’ som är som allra vackrast nu på hösten med sina korklister och karminröda blad.
 

 

 
Och så blommar stjärnflockan om en andra gång på sina ställen. En av mina absoluta favoriter om sommaren. Men jag har nog aldrig varit med om att den blommat samtidigt som kärleksörten. Fina tillsammans.
 
 
Vackra höstanemonen ‘Honorine Jobert’ liksom svävar i rabatten och gör hösten så vacker. I år har den också sällskap av några sent blommande salvior av sorten ‘Caradonna’ och ‘Agastache Blue Fortune’. Även en utblommad rudbeckia har sin skönhet.
 

 
 
Aroma.
Och så hade jag ju hämtat ut det efterlängtade postpaketet med beställda vårlökar. Avslutade dagen med att gräva och placera ut lökar i alla rabatter. Ifjol kom jag nämligen aldrig till skott och ångrade mig så gruvligt. Så i år skulle det tas igen. Och jag ville så gärna få ner alla lökar med en gång, att jag grävde och grävde medan familjen lagade middag. Armen blev tröttare och tröttare och när en påse återstod gav jag upp. Visst var det tokigt och det blev alldeles för mycket på en dag, för idag värker armen och är väl helt klart överansträngd. Men trädgården är så höstfin och jag längtar redan till våren. Till botaniska krokus, orkidénarcisser, kungsängsliljor, allium av olika slag och honungslök. Och inte en enda såpnejlika. Vi får väl se. Nu blir det i alla fall vila ett par dagar och mer vänster arm än höger. Sista påsen med lökar får jag nog dirigera någon att gräva ner.
 
Att trädgårdera är att lida en smula. Men njuta desto mer.

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.