Så kom de där orden som fick mig att tappa taget. Igår förlorades ännu en kamp mot cancer. Det känns tungt. Så tungt. Och tankarna är många.
En vän som jag inte träffat på länge men höll kontakten med, skrev till mig i februari och berättade om det tunga besked hon fått. Hon bearbetade känslorna via konsten och berättade att hon länge beundrat mitt blomsterpill och ville anlita mig för att genomföra några bildidéer kring att genomgå cancerbehandling. Och jag blev så rörd.
Som jag önskar att vi hade hunnit prata om de där idéerna. Vad det var hon såg framför sig. När vi hördes för en månad sedan hade krigaren i henne vunnit några delsegrar. Men det räckte inte. Och det gör mig så ont. Och det känns så orättvist. Idag har jag låtit mina känslor och tankar formeras med hjälp av blomster och blad.
Det här blomsterpillet är till dig, Mirabelle.
